Landsbygds- utveckling i strandnära lägen (LIS)
”Antagandehandling, Kommunfullmäktige 31 oktober 2018, § 182″
Kommunens viljeinriktning vid planering
- Ett LIS- område prövas i Kvarnabo vid Antens västra strand.
Område för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)
Vad är LIS?
Med LIS avses Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Den lagstiftning som reglerar LIS-områden och hanteringen av sådana är införd i plan- och bygglagen och miljöbalken. Syftet med lagstiftningen är att långsiktigt stimulera och främja den lokala och regionala utvecklingen genom att i landsbygdsområden ge möjligheter att bygga strandnära och därmed stärka attraktiviteten för inflyttning. Det gäller i kommuner som har god tillgång på strandområden och där man kan bygga utan att strandskyddets syften åsidosätts.
I översiktsplanen ska kommunerna enligt PBL redovisa lämpliga områden där det kan betraktas som ett särskilt skäl att ta strandskyddsområden i anspråk för byggnader, verksamheter, anläggningar eller andra åtgärder som kan bidra till utveckling av landsbygden. Detta förutsätter att det finns sådana områden i kommunen. Redovisningen i översiktsplanen ska vara vägledande när dispenser prövas och när strandskyddet upphävs. Översiktsplanen kommer i framtiden att kompletteras med en fördjupad utredning där frågan om Landsbygdsutveckling i strandnära läge ytterligare utreds och fördjupas för Alingsås kommun.
Var är LIS tillämpbart?
I Naturvårdsverkets handbok 2009:4 Strandskydd- en vägledning för planering och prövning, tolkas lagstiftningen och lämnas råd för tillämpningen. Möjligheten att differentiera strandskyddet genom att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen gäller med några undantag i hela landet. Alingsås kommun berörs inte av de undantag som redovisas.
Det viktigaste kriteriet för lämpliga områden är att strandskyddets långsiktiga syften fortfarande kan tillgodoses långsiktigt, även om strandskyddsområde tas i anspråk. Ett annat kriterium är att ett strandnära läge ska bidra till positiva sysselsättningseffekter eller ökat serviceunderlag på landsbygden.
Då måste kommunen också definiera begreppet landsbygd, eftersom det finns olika definitioner på vad som menas beroende på i vilket sammanhang begreppet används.
Av Länsstyrelsens råd om hantering av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen s.k. LIS-områden i översiktsplaner framgår att det i Alingsås kommun endast är centralorten Alingsås som inte kan bedömas vara landsbygd.
Stora delar av de strandnära områdena i Alingsås omfattas av riksintresse för naturvård, friluftsliv eller kulturmiljövård. Här finns också naturreservat, kulturreservat, landskapsbildsskydd, biotopsskydd, inventerade lövskogar eller förekomst av skyddade arter. Inom sådana områden är inrättande av LIS-område inte lämpligt men inte heller otänkbart om det går att motivera. Principen att jordbruksmark i första hand inte ska tas i anspråk gäller även vid utpekande av LIS-områden. I första hand är det alltså områden som redan är ianspråktagna som kommer ifråga. Översvämningsrisken ökar ju närmre strandlinjen man är. Låglänta områden är mer översvämningsbenägna.
Områden som är olämpliga att peka ut som LIS-områden:
– Strandområden med stor betydelse för friluftsliv och allmänhet
– Områden i och i närheten av större tätorter
– Större orörda eller opåverkade strandnära områden
– Områden med dokumenterat höga naturvärden samt strand- och vattenmiljöer som är ovanliga i Västernorrland
– Skyddade områden som t.ex. nationalparker, naturreservat, kulturreservat, fågelskyddsområden, Natura 2000-områden, naturminnen och biotopskyddsområden
Sjöar och stränder i kommunen
Strandskyddade områden
I Alingsås kommun finns gott om sjöar och vattendrag och sammantaget har kommunen en lång strandsträcka. De största sjöarna är Anten och Mjörn som ingår i sjösystemet Anten-Mjörn-Sävelången-Aspen. I den södra kommundelens skogs- och bergsområden ligger sjösystemet Stora Färgen, Store-Nären, Ömmern och Ören med mellanliggande småsjöar och vattendrag. Rödeneplatån norr om Alingsås är mycket sjörik liksom också skogs- och bergsområdet Risveden i kommunens västra del. I kommunens norra områden som till stora delar utgörs av slättbygd med jordbruk finns inga sjöar förutom Anten. Vattendrag som Mellbyån och Säveån flyter genom jordbrukslandskapets dalgångar.
Utökat strandskydd på 300 meter råder utefter samtliga större sjöar. Utökat strandskydd på 200 meter råder runt sjöar i Risveden och på Rödeneplatån. Runt tjärnar och större vattendrag är strandskyddet 100 meter.
Bebyggda strandområden
Stora delar av strandområdena utefter sjöarna Anten, Mjörn, Säve-lången och Färgen är ianspråktagna av tätorter, småorter, täta fritidshusområden och en hel del spridd bebyggelse. Staden Alingsås, Västra Bodarna och Ingared är exempel på orter belägna vid vattnet. Utefter Anten finns täta bebyggelsekoncentrationer vid Gräfsnäs och Kvarnabo och täta fritidhusområden finns i Långared. Spridd bebyggelse i mer eller mindre täta koncentrationer ligger utefter Antens stränder. Utefter Färgens östra strand, samt i Simmenäs vid Mjörns norra strand. Utefter Ömmern och Store-Nären ligger tät fritidshusbebyggelse vid Båtviken och Lövhult vid Ömmern och i Närsbo vid Store-Nären.
Strand- och vattenområdenas värden ur ett regionalt perspektiv
Strand- och vattenområdena i kommunen är inte bara attraktiva platser för bebyggelse, utan har också stora natur-, kultur och friluftsvärden. Sjöarna Ömmern, Ören och Store-Nären ingår i den regionala grönkil som kallas Delsjön-Härskogenkilen. Sjöarna i Risveden ingår i den regionala grönkilen Risveden. De delar av Härskogen och Risveden som ligger inom kommunen är av riksintresse för friluftslivet. Risveden och sjön Anten är också av riksintresse för naturvård, liksom sjön Ömmern och Ödenäs öster om sjön.
Landsbygdsområde Ödenäsbygden
Ödenäsbygden
Den södra kommundelen öster om Hemsjö – Ingared är ett landsbygdsområde enligt kommunens definition. I Ödenäs kommundel som innefattar mycket landsbygd bodde ca 700 personer år 2011. Befolkningsutvecklingen i Ödenäs har varit svagt växande mellan åren 2001-2011. Befolkningen är åldrande och det finns få personer i åldrarna 20-29 år. Servicen är koncentrerad till Ödenäs by där det finns skola, förskola, kyrka, församlingshem och bygdegård. Kommersiell service finns inte. Antalet barn i skolan är få och underlaget behöver stärkas.
I kommundelen fanns 70 arbetsplatser år 2010. Förutom utbildning finns arbetsplatser inom jordbruk, skogsbruk och byggverksamhet. Småföretagen har inriktning mot häst- och hunduppfödning och hantverk.
Sjöar och vattendrag i Ödenäsbygden
Sjöarna Ömmern, Store-Nären, Lille-Nären och Ören med sammanbindande vattendrag ingår samtliga i den regionala grönkilen Härskogen med stora regionala värden för friluftslivet.
Värden
Härskogen är i sin helhet av riksintresse för friluftsliv. Området runt Ömmern och Ödenäs är också av riksintresse för naturvård.
Strandområden för utveckling av landsbygden
Bedömningen är att de nationella och regionala värdena är för höga och att kriterierna för LIS-område inte är uppfyllda inom landsbygdsområdet Ödenäsbygden.
Landsbygdsområde Bjärkebygden
Bjärkebygden
Hela den norra kommundelen inklusive Långared kan anses vara ett landsbygdsområde. Befolkningsantalet för kommundelen totalt har i stort sett varit oförändrat den senaste 10- årsperioden. De mest påtagliga förändringarna har skett i Gräfsnäs som minskat medan Långared ökat sin befolkning. Servicenivån är relativt god i kommundelen. Skolor med klasserna l-6 finns i Magra, Stora Mellby och Sollebrunn, där det också finns klasserna 7-9. I Gräfsnäs finns förskola men ingen skola. Det vikande barnantalet gör dock att stängning av någon av de mindre skolorna kan bli verklighet om inte inflyttning av barnfamiljer sker och underlaget därmed stärks.
Det finns ett antal småföretag som har anknytning till byggverksamhet och inredning i kommundelen, men det totala antalet arbetsplatser har minskat. De flesta arbetstillfällena finns nu inom barn- och äldreomsorg samt inom vården. Jord- och skogsbruk är fortfarande en viktig näring, men dessa näringar sysselsätter inte lika många människor som förr.
Turism och besöksnäring
Turism och besöksnäring har hittills haft relativt liten betydelse i Alingsås kommun. Trästaden i stadskärnan som välbevarad och pittoresk handelsplats lockar en del besökare liksom Gräfsnäs med museijärnvägen utefter Anten. Järnvägen och miljön runt denna är välbevarad och är av riksintresse för kulturmiljövården. Det kan finnas ett behov av att utveckla besöksanläggning(-ar) för boende, upplevelser, mat etc. inom Antens strandområde utefter järnvägssträckan. Sådana anläggningar skulle kunna stärka och komplettera näringslivet i bygden, skapa fler arbetsplatser och bidra till ett ökat underlag för servicen i området.
Sjöar och vattendrag i Bjärkebygden
I Bjärkebygdens slättlandsområde finns få sjöar och vattendrag. Den största och mest betydelsefulla sjön är Anten, med Gräfsnäs och Kvarnabo och Långared på den östra. Runt Sollebrunn, Magra och Stora Mellby saknas sjöar. Det huvudsakliga vattendraget som flyter genom bygden är Mellbyån, som mynnar i Anten.
I områdets västra skogsbygder ligger området Risveden. Här finns flera sjöar som den relativt stora Hälsingen och den mindre Hundsjön, den senare förbunden i ett system av mindre sjöar med mellanliggande vattendrag.
Värden
Anten med strandområden är av riksintresse för naturvård och friluftsliv (Risveden). Gräfsnäs och museijärnvägen är av riksintresse för kulturmiljövård. Sjöarna inom Risveden ligger inom riksintresse för såväl naturvård som friluftsliv.
LIS-områden i Alingsås Kommun
I översiktsplanen pekas Kvarnabo ut som möjligt LIS-områden. Under arbetet med översiktsplanen har även ett område i Loo och ett område i Långared varit aktuella. Dessa områden kommer att behöva studeras närmare vid ett detaljplaneskede eller en framtida LIS-utredning över hela kommunen och pekas därför inte ut i översiktsplanen.
Landsbygd
Jordbruk Skogsbruk Berg och grus Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)
Relaterad information
Staden och orterna - Kvarnabo Boverket och Naturvårdsverket, Strandskydd- en vägledning för planering och prövning (2009) Miljöbalk (1988:808) kap 7 § 18 Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 5 §
