Bostäder

”Antagandehandling, Kommunfullmäktige 31 oktober 2018, § 182″

Kommunens viljeinriktning vid planering

Bebyggelseutvecklingen ska i första hand ske utefter kollektivtrafikstråket Västra Stambanan och ny bebyggelse ska framför allt koncentreras till centralt belägna och stationsnära områden.
Områden med stor efterfrågan ska i första hand kompletteras med ny bebyggelse genom utbyggnad på ett sammanhållet och planerat sätt.
I landsbygdsområden där efterfrågan är låg kan enstaka bostäder eller mindre grupper av hus tillkomma utan detaljplan.
I staden Alingsås och orterna Västra Bodarna, Ingared och Hemsjö är efterfrågan på bostäder stor. I dessa orter ska kommunen ha god mark- och planeringsberedskap för att möta efterfrågan.
Långsiktigt strategiska markköp kan vara nödvändiga för att i framtiden tillgodose behovet av mark för gemensamma intressen.
Det ska finnas planeringsberedskap för utbyggnad av bostäder, service och verksamheter i de orter där efterfrågan för närvarande är liten, och där underlaget för service är vikande.
Bebyggelse i goda kollektivtrafiklägen ska eftersträvas. Minst 90 % av nyproducerade bostäder ska ha högst 400 meter gångavstånd till närmaste kollektivtrafikhållplats.
Bostäder med olika storlek, utformning och upplåtelseformer bör blandas med service och arbetsplatser i alla orter och i staden.
Boende i tätorterna ska ha maximalt ca 500 m gångavstånd mellan bostad och grönområde.
Ny bebyggelse ska anpassas med hänsyn till platsens identitet. Kvaliteter som grönska, kulturhistoriska värden och andra identitetsskapande särdrag i bebyggelsemiljöerna ska utvecklas och tas tillvara.
Nya byggnader och omfattande ombyggnader ska kännetecknas av mycket hög energieffektivitet.
Riktlinjer för Miljöanpassat byggande i Alingsås ska vara vägledande och gäller då kommunen eller kommunens bolag äger mark och lokaler.
För att uppfylla Alingsås Vision 2019 om 42 000 invånare, behöver ca 1500 nya bostäder byggas under perioden 2010-2019.
Barnperspektivet ska beaktas i den fysiska planeringen. Ett samhälle som är tillgängligt och tryggt för alla är en grundläggande utgångspunkt.

 

Utbyggnad, huvudsakligen bostäder




Planerad ortsutbyggnad

Bostadsmarknaden

Alingsås kommun är del av en större regional bostadsmarknad, där många pendlar mellan arbete och bostad. I denna regionala bostadsmarknad finns en tydlig uppdelning när det gäller utbud av olika typer av bostäder och prisnivån på bostäder. Alingsås, liksom stora delar av Västra Götalands län, har ett bostadsunderskott. Under 2000-talet har bostadsbyggandet legat på en låg nivå i förhållande till efterfrågan och behovet av bostäder har framför allt inte kunnat tillgodoses för dem med sämre betalningsförmåga. I Alingsås kommun är priserna på bostäder generellt högre i de södra delarna och lägre i de norra delarna av kommunen.

I Alingsås kommun finns ett uppdämt behov av små hyresrätter med låg hyresnivå samt bostäder med hög tillgänglighet. Behovet av sådana bostäder ses främst hos unga vuxna respektive äldre. Det råder även brist på småhus i lägre prisklasser och stora hyresrätter för den ökande gruppen stora barnfamiljer. Då antalet äldre bedöms öka relativt kraftigt behövs även satsningar på särskilda boenden. Alingsås kommun har en hög andel lägenheter i enbostadshus jämfört med riket och Göteborgsregionen. Utbudet av lägenheter i flerbostadshus i kommunen är jämförelsevis lågt och samtidigt centrerat till Alingsås stad. I resterande tätorter i kommunen är utbudet av lägenheter i flerbostadshus mycket lågt och i vissa fall obefintligt. Cirka hälften av bostäderna i kommunen är äganderätter. I flerbostadshusen dominerar hyresrätten som upplåtelseform.

Bebyggelsetryck

Kunskaper om boendemönster och var efterfrågan på bostäder är störst är betydelsefulla utgångspunkter vid översiktlig planering. I områden med högt bebyggelsetryck är det särskilt viktigt att hushålla med marken och planera för utbyggnad på ett sådant sätt att många kan ta del av det attraktiva läget. Tillkomsten av enstaka nya bostadsbyggnader som kan förhindra eller försvåra en framtida lämplig utbyggnad bör därför undvikas. Efterfrågan på mark är störst i närområdena runt staden Alingsås och i närheten av stråken E20 och Västra Stambanan. En sammanhållen utbyggnad ger goda förutsättningar för gemensam infrastruktur som fjärrvärmenät, vatten- och avloppsnät och andra tekniska system. Kommunen kan komma att ställa krav på detaljplan vid ansökningar om bygglov för enstaka bostadshus i sådana områden där en successiv utbyggnad kan leda till ny sammanhållen bebyggelse på sikt.

Bebyggelsestruktur

Fler bostäder ska byggas i goda kollektivtrafiklägen. Detta åstadkoms i första hand genom komplettering och omvandling mot tätare utformad bebyggelse. Principen ska vara att planera med tågstation och bussterminal som nav och förtäta inifrån navet och ut. Ett väl genomtänkt gång- och cykelvägnät som förbinder nya områden med befintliga främjar en hållbar utveckling. Bostäder i goda kollektivtrafiklägen ligger också i linje med Göteborgsregionens strukturbild och bidrar till goda förutsättningar för en hållbar livsstil. Nya bostäder bör komplettera befintligt bostadsutbud med sådana bostadstyper och upplåtelseformer som saknas inom det aktuella området vid förtätning och vid utbyggnad av större områden bör det planeras så att efterfrågan på bostäder med skilda upplåtelseformer och storlekar kan tillgodoses. Etappvis utbyggnad kan ge mer varierade områden. Hyresrätter i olika storlekar och prisklasser bör tillkomma i områden där detta saknas. Målsättningen är att ge förutsättningar för variationsrika och integrerade områden. I stadsmiljön eftersträvas en blandning av bostäder, service, arbetsplatser och grönstruktur.

Tillgänglighets- anpassade bostäder

Tillgång till trygga och säkra boendemiljöer, såväl inomhus som utomhus, är viktigt för alla oavsett ålder. Bostadsområden kompletteras med bostäder med hög tillgänglighet, genom nybyggnation eller genom anpassningar i det befintliga bostadsbeståndet. Bostäder med hög tillgänglighet behövs i alla delar av kommunen, framför allt med hyresrätt som upplåtelseform. Samhällets krav på byggnader när det gäller bl.a. bostadsutformning, tillgänglighet och användbarhet gäller enligt Plan- och bygglagen (PBL), Plan- och byggförordningen (PBF) och Boverkets byggregler (BBR). Bostadsbeståndet behöver särskilt kompletteras med lägenheter lämpliga för äldre och för personer med funktionsnedsättningar som inte har behov av personalstöd eller rätt till bostad med särskild service. Lägenheter med hög tillgänglighet ökar möjligheten till ett självständigt liv och ger förutsättningar för att kunna bo kvar längre. Fler trygghetsboenden behövs för att möta behovet hos den åldrande befolkningen. Tillgänglighet, möjlighet till gemenskap och närhet till kommunikationer och service är viktiga utgångspunkter vid planeringen av alla bostäder men kanske främst vid planeringen av bostäder för äldre.

Miljöanpassade hus

Sedan 2006 har Alingsås kommun aktivt satsat på att möjliggöra byggnation av energisnåla byggnader och så kallade passivhus. För att uppnå hållbarhet på lång sikt är det viktigt att denna satsning fortgår. Detta kan till exempel uppnås genom frivilliga överenskommelser mellan Alingsås kommun och exploatör. En övergång till energisnåla byggnader ger bland annat lägre energikostnader och mindre klimatpåverkan och bidrar till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Mark för bostadsbyggande

Redovisade markområden kan ge ett tillskott på ca 4 800 nya bostäder, vilket med en beräknad täthet av i genomsnitt 2,1 personer per lägenhet kan ge förutsättningar för ytterligare ca 10 000 personer. Det skulle innebära att planens visade markområden medger en befolkning på ca 48 500 invånare, vilket med god marginal täcker in behovet fram till 2030. Ovanstående beräkning grundas på de markområden som pekas ut för bebyggelse i översiktsplanen. Ny enskild bebyggelse på landsbygden ingår inte i siffrorna.

Allmänna intressen

Bostäder

Relaterad information

Alingsås kommun, Miljöanpassat byggande (2012)

Alingsås kommun, Flerårsstrategi 2018-2020 med tillhörande Tillväxtprogram (2017)