Jordbruk
”Antagandehandling, Kommunfullmäktige 31 oktober 2018, § 182″
Kommunens viljeinriktning vid planering
- Andelen våtmark i jordbruksbygd ska hållas på samma nivå eller öka.
- Vid avvägning mellan utbyggnad av tätorter och vid byggande på landsbygden ska i första hand jordbruksmark bevaras. Detta gäller särskilt i stora sammanhängande jordbruksområden med höga produktionsvärden.
- Kvarvarande jordbruksmark ska vara i brukningsvärda enheter.
- Jordbruksmark får tas i anspråk först efter prövning enligt miljöbalkens 3 kap. 4§ och plan- och bygglagens 2 kap. 3§.
- Särskild hänsyn ska tas till såväl naturvärden som landskapliga och kulturella värden. Före ianspråktagande av jordbruksmark bör därmed markens naturvärden säkerställas.
- Vid planläggning och bygglovsprövning tas hänsyn till biotopskyddade miljöer, såsom stenmurar, öppna diken, åkerholmar och odlingsrösen.
Jordbruksmark
Jordbruket i den fysiska planeringen
Jord- och skogsbruksmark representerar betydande nationella värden. Hur denna mark utnyttjas har därför stor betydelse för samhällets välfärd. Översiktsplanen kommer framöver att kompletteras med en fördjupad utredning och värdering av jordbruksmarken i Alingsås kommun.
Den nu gällande svenska lagstiftningen om hur mark ska utnyttjas syftar till att främja en långsiktigt god hushållning med naturens resurser för att kommande generationer ska tillförsäkras en god miljö. Enligt miljöbalken är jordbruk liksom skogsbruk av nationell betydelse men inte klassade som riksintressen.
Synen på hur jordbruksmark ska värderas i den fysiska planeringen har förändrats över tiden. Jordbruksmarken har tidigare i första hand värderats utifrån rationella produktionshänsyn. Över tid har jordbruksmarkens värde som bärare av ekosystemtjänster fått allt mer uppmärksamhet. Ekosystemtjänster är nyttor som människan får av naturens arbete, exempelvis renar växtlighet luft och vatten och dämpar buller.
Att ta jordbruksmark i anspråk för bebyggelse, anläggningar och infrastruktur är åtgärder som oåterkalleligt förstör jordbruksmarken för produktion. Exploatering av jordbruksmark är i princip en irreversibel åtgärd då jordbruksmarkens marklager har skapats genom årtusenden av biologisk aktivitet. Nyodling är dyrt och ger inte lika goda skördar som äldre åkermark, vilket gör att bevarande är mer ekonomiskt än att senare försöka återskapa jordbruksmark. Förutom att den irreversibla åtgärden att bebygga produktiv jordbruksmark är ifrågasatt ur ett långsiktigt försörjningsperspektiv, påverkas också de kulturellt betingade upplevelsevärdena och de biologiska värdena av ett krympande eller igenväxande jordbrukslandskap.
Som alternativ till den mer storskaliga jordbruksproduktionen har intresset ökat för alternativ närproducerad och ekologisk produktion liksom också till förvärv av mindre jordbruksenheter för hästgårdar och ridanläggningar. En konsekvens av ekologisk produktion är ett ökat behov av jordbruksmark då produktionsförmågan för vissa grödor minskar. Jordbruksmarkernas värden som resurser ur ett kretslopps- och robusthetsperspektiv har uppmärksammats. Sociala aktiviteter i jordbrukslandskapet som stadsnära odling och andra fritidsaktiviteter knutna till landsbygden och jordbruket har också fått allt större betydelse för att stärka städernas och landsbygdens attraktionskraft.
Naturförutsättningar
Stora delar av kommunen har legat under den s k högsta kustlinjen som är den högsta nivå som havet nådde efter inlandsisarnas avsmältning. Områdena består huvudsakligen av sedimentjordar. De bördigaste jordbruksområdena som finns i Säveåns och Mellbyåns dalgångar är sydliga utlöpare av den stora västgötaslätten. Områdena är avsatta under havsytan och består av sorterat material. Det översta organiska skiktet har uppstått när växtdelar brutits ned.
Andra stora jordbruksbygder finns vid Hede säteri i kommunens nordligaste del, vid Loo – Upplo, Vänga, Östad, Vikaryd – Björkekärr och Hemsjö. I Ödenäs finns äldre odlingsområden insprängda i skogslandskapet. Dessa har legat över den högsta kustlinjen och utgörs mestadels av moränjordar. Här finns också jordbruksmark på en drumlin, som är en ås bildad genom isälvsavlagring.
Jordbruket i Alingsås kommun
I Alingsås kommun finns ca 7500 ha jordbruksmark. Den högst klassade jordbruksmarken ligger framför allt norr om staden, i Mellbyåns och Säveåns dalgångar. År 2016 var 20 % av jordbruksmarken omställd eller var under omställning för ekologisk odling, vilket är detsamma som riksgenomsnittet.
Jordbruksföretagen
I Alingsås kommun har jordbruket som näring stor betydelse. Genomsnittlig areal jordbruksmark per företag i de största jordbruksområdena är mellan 30-35 ha.
Ianspråktagande av jordbruksmark
Jordbruksmarkens arealer minskar, såväl globalt som regionalt. Samtidigt ökar världens befolkning och energibehovet. För att uppnå en mer långsiktigt hållbar jordbruksproduktion behövs en restriktiv syn på ianspråktagande av jordbruksmark. En omställning till ekologisk odling innebär att produktionen per hektar av vissa grödor minskar. För att upprätthålla produktionsmängden behövs därför mer jordbruksmark vid ekologisk odling än vid så kallad konventionell odling. I framtiden kan energigrödor komma att odlas i större utsträckning då fossila bränslen ska ersättas med t ex biogas. Till detta behövs jordbruksmark.
Målet för planeringen är att all jordbruksmark i kommunen ska värnas och särskilt den högst klassade jord- och skogsbruksmarken som är av nationell betydelse skall säkerställas för fortsatt biologisk produktion. Konflikt mot målet uppstår vid tätortsutbyggnad i kommunen. Ianspråktagande av jordbruksmark ska endast ske då det är av väsentligt samhällsintresse och inga andra rimliga alternativa lösningar finns. Tätortsutbyggnad kan prioriteras för att få en ändamålsenlig struktur med sammanhållna tätorter. Kvarvarande jordbruksmark ska vara i brukningsvärda enheter. Före ianspråktagande av jordbruksmark ska markens naturvärden säkerställas. Kompensationsåtgärder kan komma att krävas. Jordbruksmarker kan vara biotopskyddade i och med stenmurar, småvatten och våtmarker (här ingår bland annat diken), åkerholmar och odlingsrösen.
Jordbruksmarkens värden
Produktionsvärden ur ett långsiktigt perspektiv
Den svenska jordbruksmarken kan i framtiden komma att få betydligt större betydelse för den långsiktiga livsmedelsförsörjningen än den har idag. Den globala befolkningsökningen och förändrade klimatförutsättningar för odling i andra delar av världen är två aspekter att beakta då jordbruksmark tas i anspråk för annat än produktion.
Natur- och kulturvärden
Ett intensivt odlat jordbrukslandskap kan, under förutsättning att det finns landskapselement som öppna diken, stengärdsgårdar, stenrösen, åkerholmar etc hysa en stor biologisk mångfald. Sådana landskapselement kan fungera som refuger till småkryp, groddjur och olika växter. De skapar kommunikationsstråk och spridningsvägar för populationer av arter mellan olika delar av landskapet.
Jordbruksmark som tidigare ansetts ha marginell betydelse för produktion har ofta stora landskapliga, biologiska och kulturella värden. Sådana marker kan också ha höga sociala värden och vara betydelsefulla för småskalig, lokal livsmedelsproduktion. Särskild hänsyn ska tas till naturvärdena och till de landskapliga och kulturella värdena. Före ianspråktagande av jordbruksmark ska markens naturvärden säkerställas.
Naturbetade ängs- och betesmarker hyser särskilt stor variation av arter som är beroende av att landskapet hålls öppet.
Kretsloppsvärden
Jordbruksmarken kan användas för miljötjänster för rening och omhändertagande av utsläpp för förädling till nya resurser att driva nästa varv i samhällets kretslopp. Samtidigt bidrar jordbruk och boskapsskötsel till miljöproblem, som övergödning via utsläpp av ammoniak till luft och läckage av kväve från åkermark till vattensystem, försurning via ammoniakutsläpp, läckage av bekämpningsmedel samt klimateffekter. Det finns därför en målkonflikt mellan att producera tillräckligt mycket livsmedel, och att producera med liten miljöpåverkan. Det hållbara jordbruket kännetecknas ofta av kompromisser mellan hög produktion i närtid och långsiktig hållbarhet.
I kommunen finns tydliga konflikter mellan intensivproducerande jordbruk och skydd av dricksvattenförekomster. Ett nybildat vattenskyddsområde ligger i Mellbyåns utlopp mot Anten, där bestämmelser för skydd av grundvattentäkten medför restriktioner i jordbruksdriften.
Sociala värden, landskapliga värden
De sociala värdena av jordbrukslandkapet är svåra att kvantifiera, och är delvis ihopkopplade med natur- och kulturvärden. Värdena kan visas i ett vackert och omväxlande landskap som är attraktivt för boende och besökare.
Barns och vuxnas kunskaper och förståelse för vikten av en levande landsbygd med aktiva lantbruksföretag kan öka om det finns anläggningar som tar emot besök från förskolor och skolor.
Våtmarker i jordbrukslandskapet
Historiskt sett har våtmarker i landskapet setts som områden med låg avkastning och många våtmarker har torrlagts för att ge produktiv jordbruksmark. De kvarvarande våtmarkerna bör värnas och ett återskapande av våtmarker eftersträvas. Förutom att bidra till en varierad landskapsbild bidrar våtmarker till att motverka översvämningar och kan förhindra att vattendrag helt torkar ut. Flera rödlistade arter är också knutna till våtmarksmiljöer. Våtmarker fungerar som naturliga reningsverk som fångar upp näringsämnen, som kväve och fosfor, som läcker ut från jordbruksmark och som bidrar till övergödning av sjöar och vattendrag. Våtmarker under 1 hektar omfattas av det generella biotopskyddet.
Landsbygd
Jordbruk Skogsbruk Berg och grus Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)
Relaterad information Allmänna intressen - Natur Mark- och vattenanvändning - Jordbruksmark Länsstyrelsen, Biotopskydd Miljöbalk (1998:808) 3 kap. 4§ Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap. 3§
