Översvämningsrisk
”Antagandehandling, Kommunfullmäktige 31 oktober 2018, § 182″
Kommunens viljeinriktning vid planering
- Endast inom områden utan översvämningsrisk kan bostäder och anläggningar med samhällsviktiga funktioner anläggas. I annat fall måste särskild utredning föregå lokalisering och åtgärder vidtas.
- Klimatanpassningsåtgärder ska användas för att minska konsekvenserna vid extrema väderhändelser så som plantering av träd, grönytor, tekniska system, dammar, pumpar, husens lokalisering, översvämningsbara källare m m. Vid planering av nya områden bör sekundära avrinningsvägar som gator, gångvägar, parker m m utredas som kan avleda överskottsvatten vid stora nederbördsmängder utan att skada bebyggelsen.
- Endast inom områden utan översvämningsrisk kan bostäder och anläggningar med samhällsviktiga funktioner anläggas. I annat fall måste särskild utredning föregå lokalisering och åtgärder vidtas.
Förhållanden i Alingsås
Flera av kommunens tätorter och samhällen ligger i dalgångar och i anslutning till vattendrag eller sjöar vilket innebär översvämningsrisker. De områden som är mest utsatta för översvämningar ligger vid Mjörn, Säveån, Lillån och Gerdska ström samt runt sjön Gerdsken. Även områden runt Sävelången och Mellbyån riskerar att översvämmas.
Vid kraftigt regn finns risk att de två centralt belägna vägportarna under järnvägen i Alingsås stad fylls med vatten. Vid sådana situationer kan exempelvis framkomligheten för ambulans och räddningstjänst försvåras och insatserna försenas eftersom lasarettet och räddningstjänststationen ligger på skilda sidor om järnvägen.
Vid skyfall klarar dagvattenledningarna i gatan inte alltid av att transportera bort allt regnvatten, vilket innebär att gator svämmas över. Inom nybyggnadsområden som riskerar att översvämmas är det särskilt viktigt att lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) tillämpas där det är möjligt. Områden som kan tillåtas översvämmas kortare perioder och som även kan infiltrera vatten, så som park- och grönområden men även sekundära avrinningsvägar, kan bidra till minskade risker i samhället.
Översvämningar kan leda till vattenskador samt ökad risk för erosion, ras och skred i utsatta områden. Det kan också medföra problem med föroreningar av det kommunala dricksvattnet. Förorenad mark kan påverkas vid förhöjda vattenstånd och leda till risk för utsläpp av föroreningar. Förutom att enskilda fastighetsägare riskerar att drabbas av ekonomiska och personliga tragedier kan översvämningar även medföra stora skador för samhället.
MSB:s översyn av betydande översvämningsrisk
Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) har under 2017 genomfört en översyn av områden med betydande översvämningsrisk i Sverige. Arbetet görs enligt översvämningsdirektivet, genom förordningen om översvämningsrisker (2009:956). Målet med arbetet är att minska negativa konsekvenser av översvämningar och på så sätt värna om människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet.
Under 2017 har MSB genomfört översynen av områden med betydande översvämningsrisk i Sverige. Översynen har resulterat i att totalt 25 områden med betydande översvämningsrisk har identifierats. Alingsås har identifierats utifrån översvämningsrisk från Säveån. Karteringen av Säveån uppdaterades under 2015 av MSB. Samtliga fyra fokusområden berörs inom 100-årsflödet, bland annat naturreservat, Natura-2000-område, reningsverk, mast, järnväg, distributionsbyggnader, kyrkor och fornlämningar.
Riktlinjer för planering och byggande
Människors hälsa och säkerhet får inte äventyras genom olämplig exploatering av mark där risken för översvämning är stor. Samhällsviktiga funktioner och stora ekonomiska investeringar, till exempel sjukhus, infrastruktur och tekniska försörjningssystem, bör inte utsättas för risken att en översvämning leder till att delar av samhället slås ut.
Länsstyrelsen har 2011 tagit fram rekommendationen Stigande vatten – en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden, för hur kommunerna vid fysisk planering bör ta hänsyn till översvämningsrisker. Här har lämplig markanvändning indelats i fyra översvämningszoner. I Alingsås kommun har inte 200- årsflöden beräknats varför indelningen istället sker i tre zoner. I en framtida klimatstrategi för kommunen kan zonindelningen komma att förändras om exempelvis ytterligare beräkningar för 200- årsflödet görs.
De tre översvämningszonerna
Zon 4: Markområden med stor sannolikhet för översvämning
I områden som hotas av det klimatanpassade 100-årsflödet bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls. Undantag för enkla byggnader som garage och uthus om fastighetsägaren tar på sig räddningsansvaret vid översvämning, funktioner av mindre vikt och parkeringsplatser, uppställningsytor, vägar med alternativa förbifartsmöjligheter om riskreducerande åtgärder vidtas. Grönytor, vegetation och våtmarker, jord- och skogsbruk, parker och rekreationsområden, sport- och fritidsaktiviteter (utomhus) tillåts.
Zon 2-3: Markområden med viss sannolikhet för översvämning
I områden som hotas av översvämningar som beräknas ske mer sällan än det klimatanpassade 100-årsflödet och upp till högsta beräknade klimatanpassade flödet kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Exempel på detta är parkeringsplatser, uppställningsytor, vägar med alternativa förbifartsmöjligheter, industri och verksamheter (ej miljöfarlig), service, sport- och fritidsaktiviteter (inomhus), sällanköpshandel och volymhandel, delårsboende och besöksboende. Helårsboende och dagligvaruhandel tillåts om åtgärder vidtas så att verksamheten fungerar och inte skadas vid översvämning.
Zon 1: Markområden med låg sannolikhet för översvämning
Endast i områden som inte hotas av översvämningar bör riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt lokaliseras. Detta kan vara anläggningar för utbildning, hälso- och sjukvård samt omsorg, anläggningar för information och teletjänster, infrastruktur och transportanläggningar av stor betydelse (tex riksvägar och andra vägar utan reella förbifartsmöjligheter, järnväg), anläggningar för energi- och kommunalteknisk försörjning (distribution och produktion av vatten- och avlopp, el och fjärrvärme, avfall), miljöfarliga industrier och verksamheter som ansvarar för samhällets skydd och säkerhet (räddningstjänst, polis, kriminalvård etc).
Zonerna ska dock ses som en indikation på översvämningsrisken; den faktiska risken kan vara både högre och lägre med tanke på eventuella översvämningsskydd, felaktigheter i riskbedömningen eller förekomst av andra översvämningskällor.
Beräkningar
Beräkningar av framtida översvämningsrisker har gjorts i Hydraulisk modellering av Säveån och Lillån med översvämningskartering, Översvämningsutredning för Mjörn- bedömning av framtida klimatpåverkad vattennivå i Mjörn samt Dimensionerande vattennivåer i Sävelången. För Mellbyån och Gerdsken finns inga översiktliga karteringar.
Vid nyplanering gäller att säkerheten mot översvämning med hänsyn till klimatanpassade flöden bedöms tillräcklig om bebyggelse inte läggs under följande nivåer (höjdssystem RH2000):
Mjörn ca +61,0 m ö h (högsta uppmätta nivå +59,9). Enligt Översvämningsutredning för Mjörn- bedömning av framtida klimatpåverkad vattennivå i Mjörn, Sweco, 2012 har ett scenario +60 % beräknats som ger högsta nivån: +60,5 m ö h. Till detta kommer varierande våghöjder på olika platser (ca 0,5-0,9 m) vilket ger en högsta nivå på ca +61,0 m ö h.
Sävelången ca +55,6 m ö h (högsta uppmätta nivå +53,9). Enligt Dimensionerande vattennivåer i Sävelången, SMHI, 2013 har det beräknats att med klimatpåverkat 100- årsflöde +60 % blir högsta nivån i norra delen av Sävelången +55,6 m ö h.
För övriga sjöar behöver hydraliska beräkningar göras.
Åtgärder
Exempel på riskreducerande åtgärder som kan behöva vidtas vid markanvändning i ett riskområde för översvämningar finns beskrivna i rekommendationen Stigande vatten – en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden. Åtgärder för att minska risken för översvämningar i Alingsås har studerats i Värdering av åtgärder mot översvämningar i Alingsås. Här anses vallar för Lillån och magasinering i Färgen som de två bästa alternativen för att minska riskerna. Magasinering i Färgen används idag som riskreducerande åtgärd. Ytterligare åtgärder kan komma att behövas och bör studeras i en ny klimatanpassningsstrategi för kommunen.
Miljö- och riskfaktorer
Miljöskydd Buller och vibrationer Risker Verksamheter som kräver särskild hänsyn Klimat Översvämningsrisk Erosion, skred- och rasrisk
Relaterad information
Dimensionerade vattennivåer i Sävelången, SMHI (2013) Länsstyrelsen, Stigande vatten - En handbok for fysisk planering i översvämningshotade områden (2011 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - Portalen för översvämningshot Värdering av åtgärder mot översvämning i Alingsås, Sweco (2009) Översvämningsutredning för Mjörn, Sweco (2012)
