Om Södra kommundelen
”Antagandehandling, Kommunfullmäktige 31 oktober 2018, § 182″
Landskap och historia
Landskapet
Landskapet i den södra delen av kommunen är kuperat och rikt på sjöar. Skog med främst gran dominerar, men kring sjöarna Mjörn, Sävelången och Färgen, vid Säveån och kring Ödenäs finns också mycket ädellövsskog. Höjdskillnaderna är bitvis stora. Rödeneplatån norr om Alingsås är en skarpt avgränsad höjd i landskapet och i Ödenäsbygden är landskapet dramatiskt med milsvid utsikt. Ett större jordbruksområde finns i Säveåns dalgång norr om Alingsås. Staden Alingsås grundades år 1619, som marknadsplats och strategiskt fäste, men Alingsås som ort är känd sedan medeltiden. I den renässansmässiga stadsplanen från 1773 sträckte sig staden mellan de båda ringgatorna, och i en senare stadsplan utvidgades området öster och västerut. Staden har vuxit mycket från och med 1900- talets början.
Administrativ historia
Fram till 1964 bestod området av flera små kommuner, som då slogs samman till Alingsås och Hemsjö kommuner. I den senaste kommunreformen år 1974 slogs Alingsås, Hemsjö och Bjärke kommuner samman till Alingsås kommun.
Kommunikationer
Den viktigaste kommunikationsvägen i historisk tid var Säveån. I Säveåns dalgång anlades Kungsvägen, som senare gjordes om till riksväg mellan Göteborg och Stockholm och så småningom blev europaväg E20. Säveån och vägen har påverkat Alingsås utveckling och bebyggelsestruktur. Senare blev Västra Stambanan och ångbåtstrafiken på Mjörn mycket viktiga för Alingsås stad genom att industrins transporter underlättades av de båda stråken. Järnvägens tillkomst bidrog också till att pampiga sommarvillor på resavstånd från Göteborg kunde uppföras längs Mjörns stränder kring sekelskiftet 1900 i bland annat orterna Västra Bodarna och Norsesund.
I Ödenästrakten bidrog det kuperade landskapet till att området var svårt att nå landvägen, och i stället har sjöar och vattendrag använts som transportleder.
Näringslivet
Alingsås utveckling som industristad började på 1720- talet då Alingsås manufakturverk och Alströmers bomullsspinneri startade. Vid 1900-talets början fick textilindustrin återigen ett kraftigt uppsving och var en viktig näringsgren i staden fram till 1970- talet och jordbruksmarken runt staden togs successivt i anspråk för industribyggnader.
Jordbruket som näring har varit störst runt Alingsås och i Säveåns dalgång och består här främst av medelstora utskiftade gårdar. I skogs- och mellanbygderna återfinns ett småbrutet odlingslandskap. I Hjälmared, Vikaryd, Österbodarna och Nolhaga ligger storgods och säterier vackert belägna. I skogsbygderna kring Ödenäs var hemslöjden en viktig bisyssla till jordbruket, och så kallat bastabinne var speciellt för bygden.
Utvecklingen under 2000- talet
Kommunikationerna är fortsatt viktiga för kommunens utveckling, vilket märks genom den stora befolkningsökning som fortfarande sker främst i Alingsås stad och i orter och landsbygdsområden intill E20 och Västra Stambanan. Även i Ödenäsbygden har befolkningen ökat under 2000- talet. I området som helhet har befolkningen ökat med ca 2800 personer eller 10% mellan åren 2001 till 2011. Huvuddelen av ökningen har skett i Alingsås stad, där befolkningen har ökat med 2450 personer.
Södra kommundelen
Staden Alingsås Västra Bodarna Norsesund/Ingared/Hemsjö Ödenäs
Relaterad information
Alingsås kommun, Kulturmiljöprogrammet (2018) Alingsås kommun, Lokal trafikförsörjningsplan för kollektivtrafiken i Alingsås kommun till år 2010 (2007)
